Ensamhjärtan & ihopjävlar
Man kan oftast se i ett djurs ögon. Deras intentioner & hur de ska välja sina handlingar. Jag kan det iallafall. Tänk om jag kunde besitta samma verktyg när det kommer till mötet av män… då hade nog min skeptiska sida inte kunnat livnära sig så länge. Jag har som min syster brukar säga “en benägenhet att välja män som får mig att gråta” & visst, hon har rätt även i den diskussionen. Hon borde veta. Eftersom hon är den blöta axeln som får ta smällen efter skadan har skett. Nåväl. Mitt dåliga omdöme har testats, omvärderats & otal gånger kastats i soptunnan. Man byter riktning, tror att det är frid & fröjd. Sen visar det sig att det du trodde var perfekt var även det en mardröm & värre än ALLA dina relationer i ett paket. Kul?
NÄE.
Så nu har jag tänkt. Min plan är enkel. Rak. Simpel & relativt feg. Jag kommer inte leta, jag kommer inte söka & jag kommer inte att springa jakten efter nån. DO NOT LIKE THE JAKT. Med risk för att bli en galen, ensam hundtant. Vägrar i sten att låta hjärtat blöda & skrumpna ihop igen. Detta är beviset att man fått sig ordentliga törnar. Inget man gillar, inget man tycker om. Bara så det är. Även om man velat annorlunda. Mer än gärna.
Men vad vill man ha då? Vem är det man längtar efter att vakna med varje morgon? Är det vänskapen? Är det passionen? Är det så att vi alla söker det normala Svenssonlivet? Såklart är vi alla olika men ju längre tid man är ensam, desto mer specifika blir kraven på någon tilltänkt… åtminstone hos mig. Lillasyster Kaos. I mitt stilla sinne godtar jag nog ensamheten. Tycker mig vara vän med den. Men sen kommer magknipen & paniken som hatar att vara the only lonely. För det suger. Verkligen det suger. Kan det vara den stora trean & nollan som knappar in & säger att “man borde” ha skaffat allt det som andra redan gjort. Ni vet, man, barn, villa & rubbet. Det vuxna. Det stora. Äsch jag vet inte men det har säkert med ett finger i spelet.
Jaha säger systern. Han då? Var inte han snäll? Kanske kan du dejta på nätet? Kanske kan du ta dig en krogrunda själv (inte alltid så lätt att hitta utgångssugna i sin bekantskapskrets bestående av ihopjävlar & mammor)? Kan du inte, kan du inte? Usch nej, allt känns lite tunt & urvattnat bara. För visserligen finns det en hel hoper godhjärtade typer därute. Det är jag övertygad om. Men är det bara snällhet man söker?Hoppet är ju det sista som lämnar människan. Det klamrar jag & min snart (ska ju fylla 29 först) trettioåriga lekamen fast vid. Hårt.
Det är banne mig inte lätt det där med kärlek. Tänk om det vore lika enkelt som mitt hundintresse. Bara sätta fokus på ett visst antal raser som man avgudar & som man kan hålla sig till, det känns tryggt & rätt. För i det fallet får man inte ensamheten eller hjärtat i bitar. Enklare & mindre smärtsamt.
Om man nu bara kunde lära Gunda eller Rut att gå ut med soporna, laga maten & vara handyman då kanske man inte ens behöver kärlek? Eller? Nej det där hoppet har inte lämnat mig än, skam den som ger upp. Ensamhjärtat har stått ensam förr. Det är bara det att det är lite tröttsamt nu men jag klarar mig. Som vanligt.
http://www.youtube.com/watch?v=hLB96GzlWio (hahahaha)
/L
February 25 2008 11:36 pm | Allmänt
Lina on 25 Feb 2008 at 23:38 #
Kärlek i massor från skutten
Angelika & Tia on 25 Feb 2008 at 23:55 #
Men hur fan kan du vara singel? Fattar inte de ja, på ren norrländska. & gå inte på krogen ensam, det kan vara farligt även för en rappkäftad rävtungad virvelvind som du. Kram!
Frida on 26 Feb 2008 at 03:25 #
Jadu Lisan min. Även djurögon ljuger. Faktiskt! Ibland ser vi rätt i människors ögon, det svåra är bara att avgöra vad man själv faktiskt är ute efter.
Svårt är det.
KRAM!
j on 26 Feb 2008 at 06:39 #
Ihopjävlar är banne mig ett av de bästa nyorden som landat hos mig under 2006! (kan ha varit då jag läste det första gången?)
Skriver under på varenda ord. Om det inte vore för omgivningens krav, normaliteterna kring tvåsamheten, villa volvo vovve-mentaliteten osv., skulle det nog vara betydligt enklare att både leva som singel, men även att leva tillsammans med någon. För tvåsamheten och vvv-mentaliteten innebär ju också sina krav. Krav på lycka och perfektion i förhållanden och föräldraskap.
Själv har jag under de senaste två veckorna blivit vittne till inte mindre än tre kraschade “perfekta” förhållanden i min närhet. Människor man aldrig ens trott skulle lämna varandra och sitt perfekta liv har helt sonika, i två av tre av fallen också helt utan förvarningar, brutit upp, gjort slut, dumpat…
Och snällhet tror jag inte att det nödvändigtvis behöver handla om, det är nog helt enkelt det där enkla men inte helt okomplicerade att få känna sig älskad och behövd av någon annan+att man vill kunna känna det för någon annan också.
Det är svårt det dära med kärlek ja…
…och du Lisa, det är inte hundtanter som är galna och ensamma, det är ju katt-tanter
M on 26 Feb 2008 at 10:14 #
Lisa; Amen.
j: nej! i skrivande stund betraktar jag ju mina två katter och är glad att dom inte är hundar som måste ha sällskap för att gå ut.
j on 26 Feb 2008 at 11:12 #
Jag var ironisk
Hanna med Rottisarna on 26 Feb 2008 at 13:46 #
Jag håller med! EFter ett antal misslyckade förhållanden med (otrohet och misshandel) så kan jag inte annat än hålla med om att hundar vore kanske det bästa om man kunde få dem till Handy-man.
Eller så borde det finnas stamtavla på karlarna oxå! Då kan man se vilka föräldrar de har och om de har bra gener och hur mentaltesten har gått osv. *hihi* Det vore ngt.
Men det finns hopp! Jag lever idag med en underbar sambo som jag bara trodde fannsi drömmarnas värld förut. Så det finns faktiskt, och hoppet brukar aldrig överge en.
Kram!
Siv & Atlas on 26 Feb 2008 at 14:17 #
Men det är ju så, man går på den ena niten efter den andra. Och aldrig lär man sig. Lesbisk, det skulle kanske göra livet lättare (alla vet ju att kvinnor är otroligt lätta att leva med, eller hur!
) Jag har (peppar peppar) gett mig in på ett nytt försök med en grabb som än så länge är lovande (efter två månader) men vi får väl se om han varar.
Annars tycker jag du ska säga till Kicki att du vill följa med till fallskärmsklubben! Just Sundsvalls-klubben har jag ingen koll på vad gäller singelkillsutbudet, men mer söderöver i landet (Sthlm, Gbg och Skåne typ) är det lovande!!
Och krogen tror jag verkligen inte är ett bra ställe om man ska hitta varaktiga relationer på tyvärr.
Lycka till i letandet!
Kicki on 26 Feb 2008 at 17:42 #
Jaha, jag är väl inte till nån hjälp… både mamma och ihopjävel…får nästan dåligt samvete…
Men fallskärmsklubben har vi ju koll på, och nog tycker j a g att det finns en och annan ny förmåga.
Men det är ju inte upp till mig…
Förresten finns det mammor som gärna går ut.På lördag t e x :-).Men då skulle du ju bort eller?
Kan det vara den stundande födelsedagen som gör dessa tankar påminda…?
Gå en kurs! Utbildning. Kanske brukshundklubbens PR tillhandahåller en snygg & snäll…Vem vet.
Det finns kladdkaka här i alla fall och choklad är ju aldrig fel.
Kramkram!
Sofie on 26 Feb 2008 at 19:20 #
Jag hejar på dig, det vet du. Tror på kärleken. Jämt. Den finns. Även för jungfruar på GG.
Vi hörs. Kram.
Pernilla, Edith och Doris on 26 Feb 2008 at 21:09 #
Jamen Lisa, både du och jag har ju i alla fall både hund och bil, 2 steg på vägen mot allt vi borde när vi snart fyller 30.
Och baserat på egna erfarenheter vad det gäller fallskärmsklubbar… det vill du inte! Dom har sällan tid för ngt annat än hoppning, man får planera semestern efter var det finns hoppläger och de sommarkvällarna som du kan få honom för dig själv för att grilla, är de kvällarna som det regnar på.
Massa kramar!
Sofie on 26 Feb 2008 at 22:45 #
Apropå kärlek så gick jag in till två glada badande barn efter att jag pratat med dig.
Olle frågade vem jag pratat med och jag svarade att det var moster LisaLove som hade ringt. Han frågade då:
- När ska jag få träffa Lisa?
Jag svarade och Lillasyster Eko frågade då samma sak:
- När ska vi till Lisa?
Hon fortsatte dock med:
- Jag älskar henne.
Jag och MMM tittade på varann och log. En sån känsloyttring har vi aldrig hört från fröken Kansjälv.
Den riktades mot dig. Tänk på det.
Kärlek.
Sofie on 26 Feb 2008 at 23:01 #
Nu har jag läst på allvar - håller med dig. Du har rätt. Jag har fel i det jag trodde. Du fattar va?
Anna on 27 Feb 2008 at 07:38 #
Jag tror på ödet. Ett trasigt hjärta är inte ett öppet hjärta, så när ditt hjärta har läkt så kommer HAN till dig. Leta inte, han kommer….
/Anna & doggar
Siv & Atlas on 27 Feb 2008 at 14:00 #
Lisa, Pernilla har lite rätt (och det tror jag Kicki instämmer i också). Vi hoppare bokar gärna in hela semestern efter olika hoppläger runtom i landet. Och när det regnar är vi mer tillgängliga än när det är bra väder. Men ni “whuffon” är varmt välkomna att hålla oss sällskap där ute på fältet! Annars kan jag varmt rekommendera att gå en kurs själv (helst hoppkurs såklart, men bara gå kurs över huvud taget får en att träffa folk som man aldrig hade stött på annars).
Tack förresten, det känns bra och funkar görbra än så länge!
Kram kram
Kärlek « Soof - mellan himmel & pannkaka on 27 Feb 2008 at 18:45 #
[…] 27, 2008 in Dagar Lillasyster funderar över kärlekens vara eller icke vara. Varför Mr Right alltid visar sig vara Mr Maniac och om en […]