Rut & Gunda
Gunda & Bibbi
Nummer tre i utmaningen – Something you adore.
Hundarna. Inte så förvånande kanske. Jag är ju liksom en hundnörd uti varje cell. Mina älskade flickor. Alla uppfostrade på samma sätt, rätt fascinerande att se våran hundflocks arv följa med i livets gång. Ruts fostran av Gunda… Gundas fostran av Bibbi. Med vänlighet, värdighet & största möjliga tålamod.
/L
January 13 2012 | Gunda & Bibbi and Rut & Gunda | 6 Comments »
… samma datum som idag.
Fast denna vinter mer snölös (än så länge) & den finaste tanthunden fattas mig.
/L
November 21 2011 | Kompisarna and Livet and Rut & Gunda | 3 Comments »
Jag låter redig. Berättar & förklarar. Hur rätt mina val blev. Hur Rut hjälpte mig. Om alla år jag fick. Om hur frisk hon fick vara hela livet ut. Om tacksamheten. Den enorma tacksamheten. Om all glädje som jag fått dela. Men inombords skriker hjärtat. Att inte vara hel & dölja det i vardag. Jag är så förbaskat trasig att jag knappt kan andas, fast gör det ändå…
/L
April 19 2011 | Rut & Gunda | 28 Comments »
Jag har aldrig tvivlat. Aldrig tvivlat på henne. För sånt språk hade aldrig vi.
Så den tisdagen visste jag vad hon berättade. Att hon inte orkade mer. Morgonpromenaden den tisdagen fick jag lägga egot åt sidan, hur mycket jag än skulle vilja ha henne kvar. Kvar hos mig. Där hon alltid hört hemma… När Rut lade sig i snödrivan precis utanför vår ytterdörr sa hon stopp. Hon orkade inte mer. Hastigt & chockartat. Med lånad bil åkte vi upp till veterinären… där det konstaterades att hela hennes lungor var fyllda med vätska. Veterinären gav valet att dränera hennes lungor, för att ta reda på vad vätskan var för sort, lite som pest eller kolera. Om vätskan kom av tumör eller från hjärtfel. Eller låta henne gå. & valet, det valet… det gjorde jag för henne. Min värdiga, värdiga flicka. Som jag lovat dyrt & heligt att aldrig låta plågas för mitt egna hjärtas skull. När hon lade sig i snödrivan berättade hon, att det var hennes tid… Åtta år gav hon mig. Åtta år av friska dogueår. Åtta år av lycka. I gengäld har jag försökt till mitt yttersta att ge henne det bästa av hundliv. & jag vet att jag lyckades. Även om hon fattas mig… i varje fiber i min kropp… av hela min själ.
/L
April 07 2011 | Livet and Rut & Gunda | 93 Comments »
“She was my North, my South, my East and West.
My working week and my Sunday rest.
My noon, my midnight, my talk, my song.
I thought that love would last for ever: I was wrong.
The stars are not wanted now: put out every one.
Pack up the moon and dismantle the sun.
Pour away the ocean and sweep up the wood.
For nothing now can ever come to any good…”
Jag tar paus nu. Jag har förlorat min allra bästa vän, idag somnade världens finaste Rut in. Jag har inga ord kvar. Allt är bara så tomt.
/L
March 15 2011 | Livet and Rut & Gunda | 245 Comments »
När man blir hundägare så är det INGEN av de gamla luttrade hundägarna som berättar att man säkerligen någongång i hundlivet kommer skrika rakt ut (eller inombords): SKIT HUNDJÄVLAR! SKIT NÅGONGÅNG DÅ!
Speciellt kul blir det om en dagisklass passerar just när du fått brytet.
Så, ni som inte har hund, men funderar på skaffa… det var hos mig ni hörde det först.
/L
March 14 2011 | Livet and Rut & Gunda | 16 Comments »
När vi ändå snackar labradorer passar jag på att visa upp Gundas läromästare Gimli. Han lärde henne allt om vatten & gegga. Det är Gunda glad för. & jag… är tacksam?
/L
February 22 2011 | Kompisarna and Rut & Gunda | 11 Comments »
Efter att jag avhyst bägge två från soffan (där inga hundar är tillåtna) hamnade de i sin egna säng. Tror att tungan var avsiktlig. Får de inte vara i mina möbler… då ska jag inte titta på deras. Sådetså!
/L
February 22 2011 | Rut & Gunda | 3 Comments »
